motgångar

I vissa stunder tror jag att jag mår bra, för att sedan kastas ner i mörkret igen. Allt jag gör är fel. Hur jag ser ut är fel. Jag är så fucking ensam. Jag orkar inte vara med folk. Jag vill inte vara själv. Hade för flera månader sedan bestämt att åka utomlands en vecka på semestern med en vän. Hade ändrat min semester för detta. Vi skulle boka häromdagen. Då har hon inte pengar och inget pass. Jag har typ gråtit eller sovit konstant sen detta. Det kan inte vara normalt att ta minsta motgång såhär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback