Hello old friend

Erbjuden nytt jobb. Som chef över min arbetsgrupp. Heja mig. I två sekunder. Sen sa någon nånting. Och jag har klöst mig själv blodig. Upprepar mitt mantra: Du är ful, äcklig och tjock. Ingen kan älska dig. Du är ful, äcklig och tjock. Du är värdelös. Jag har mått helt ok senaste tiden. Känt mig liiiiiiite smalare. BAM gått upp. Var ett tag sen jag hade sån ångest jag har idag.
 
Känns inte som någon kan hjälpa mig. Mamma fattar inte. Hon benämner inte ens det att jag genomgår en ätstörningsbehandling. Hon frågar hur det går vid "Mariatorget". Någon annan vet inte. Skäms ju över att vara så här fet med en ätstörningsdiagnos. Hon frågar om det kommer hjälpa mig gå ner i vikt. Käftsmäll. Tack. Vet att jag är tjock. Hatar mig själv. Jag vill bara vakna upp en dag och må bra. Jag har inte orken att kämpa.
 
 
 
PS! Vill någon adda på typ KIK? Så kan vi peppa varandra att bli ångestfria, gå ner i vikt, må bra, bara prata, skrika tillsammans.. whatever. Pratar jag inte med någon snart känns det som jag kommer explodera

times like these

  • Var på SCÄ igår igen, kändes mer som hon fattade nu att saker inte går ihop i mitt huvud. Ska försöka äta riktig mat och regelbundet för att motverka hets - svält - ångest - hets cirkeln.
  • Kan numera stundvis känna mig lycklig. *pepparpeppar*
  • Börjat träna lite lätt. Är aswespeak typ förlamad av träningsverk.
  • Har börjat skrämma mig själv - igår körde jag 10mil till en kompis. I ca 120km/h på motorvägen poppar tankar upp: ska jag köra in i vägdelaren och dö? Tänk om jag skulle gasa in i lastbilen, undrar om jag överlever?
  • Ska fira 4th Of July idag. Kommer vara fetast.
  • Saknar att ha någon att hålla om mig om nätterna. Hur jag bara behövde komma nära så drog han in mig i sin famn.