Miss Lonely

Som jag skrev igår känner jag mig ensam. Saker som jag tidigare älskade och längtade efter gör mig rastlös. Hur patetisk är man som på helger längatr till jobbveckan. Som lägger sig vid 20 på vardagskvällar för att kunna vara på jobbet tidigt och slippa genomlida kvällen själv. På jobbet är jag rolig, omtyckt, behövd, uppskattad. Jag gillar jobbjag. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback