Recovery
Mitt första mål var att börja äta frukost, tillochmed mackor om jag ville. Har jag lyckats någon dag? Nej. Jag önskar så jag hade någon att prata med, en vän att luita mig mot. Någon som säger att det kommer bli bra. Bara för jag misslyckas idag så kan jag ändå lyckas imorgon. Jag kan inte berätta hur illa det är för mamma, det skulle krossa henne. Inte heller för vännerna - de skulle behandla mig annorlunda. Vaka. Hur gör ni, har ni någon att prata med?

Kommentarer
Trackback