Bvitamin

Bryter ihop hela tiden. Sätter mig i bilen och grinar. Kör och grinar. Går på toa och grinar. Åker hem och grinar. Äter och grinar. Tar tårar aldrig slut? Efter att ha levt i ett jävla vakuum utan känslor i typ ett år har spärrarna nu släppt. Kan känns viss glädje, som när man pusar sin lilla kissemiss. Men annars är det svart. Vet inte vilket jag föredrar.