Bvitamin

Orkar inte med mig själv. "Imorgon ska bli bättre". Mantra varje jävla dag. Denna ständiga hets. Fundear på att bara äta frukt och grönsaker ett tag. Vill känna mig fräsch innuti. Ätit baguette till middag, och brödmättnad eller pastamättnad är det värsta. Uppblåst och proppmätt.

 

Jobbat två dagar sen semestern. Vill seriöst bara säga upp mig. Mina arbetskamrater är skit. Orkar inte (mycket jag inte orkar!!) med ännu en dag där folk tar cred för det jag gör eller gömmer sig eller lämnar uppgifter såfort det blir jobbigt. Alltså jag må vara en slackaer på jobbet men jag har fan arbetsmoral att FÖRST få mina uppgifter gjorda. Men ska de få samma lön för att göra nada kan jag också göra det. Nåja, jag försöker skita i saker men det slutar med att jag blir så stessad att jag gör saker ändå. Ska diskutera att byta avdelning. Känner att jobbet påverkar min depression negativt. Minns strax innan min sjukskrivning förra året hur jag satt på jobbtoaletten och grät typ varannan timme. Vill inte ner i det svarta djupet igen.

 

C har semester. Skönt det. Då slipper jag om igen spela upp i huvudet hur jag fuckade upp allt. Jag tror seriöst att han var min själsfrände, den som kanske kunde gjort mig hel.